Varför är jag så ful.

    Jag har väl som alla andra komplex för diverse grejer då det gäller mitt utseende.Det här med övervikt och sådant är ju egentligen inte lönt att ta upp eftersom det är något jag får skylla mig själv för och för att det går att göra nåt åt det så man blir relativt nöjd igen. Nå, det jag har haft komplex för under alla år är min grodhak/hals. Gillade förr att gömma den i polotröjor och idag gillar jag att gömma den i sjalar eller halsdukar. Det är ju inte så mkt att göra åt, de e ju bara att leva med det. Sedan har jag ju inte alltid varit helt nöjd med min näsa, men det äju inte heller nåt man kan göra så mkt åt. Acne och ärr efter gamla finnar är ju lite småjobbigt oxå men inget jag kanske grämer mig allt för mkt över. I det stora hela har jag ändå alltid känt mig ganska nöjd med mitt fejs, som jag tror dom flesta människor är (med sina fejs alltså), för hur skulle det annars vara? Alltså om så många gick omkring och tyckte de hade ett hemsk fejs.
Det jag vill komma fram till är att jag känt att det funkar, huvudsaken är väl att jag gillar det? Men nu den senaste tiden när jag tittar mig i spegeln eller kollar på foton är det nåt som känns fel. Jag kan inte riktigt sätta fingret på det men jag tycker att jag är fulare än förr? What`s up with that lixom? Äre för att jag är äldre? Eller har det hänt nåt konstigt i min hjärna. Jag skiter i om nån annan tycker jag är snygg i fejset bara jag kan få tycka det igen. Det är ju inte bra för självförtoendet att kolla sig i spegel och tänka "Men de va då FAN vad jag ser ut".
Kanske ska sätta upp sådana dära texter på spegeln där det står "Du är toksnygg" "Du är smartast i världen" "Du är bäst på allt"

Näe, nu ska jags tälla mig framför spegeln och stirra mig själv i ansiktet och säga "Fan vad snygg" som ett mantra i en halvtimma......vem vet det kanske hjälper.

Holding out

    Var på mitt första BodyPump-pass igår. Vågade mig dit själv men tog nästan ett skutt av lycka då jag såg att Linda var där med sin Anders, och tack och lov för att dom var där, annars hade jag nog stått där som ett fån. Alla, precis alla (till och med en kvinna på passet jag aldrig träffat förr) har sagt åt mig att det här med att gå på toaletten kommer vara förenat med smärta de närmsta dagarna på grund av träningsvärken och jag har mest bara tänkt att dom kanske driver lite med mig....det gjorde dom inte.
Sedan har ALLA sagt att träningsvärken är som värst 2 dagar efter träningstillfället och det enda jag kan tänka på är att blir det värre än vad det redan är så kommer jag troligtvis att behöva rullstol och personlig assistent.
    Efter en ganska sömnlös natt då Meja känt sig tvungen att göra sin röst hörd alldeles för högt och för mkt så klev jag upp i morse till ungefär 4 meter ny klibbsnö som lagt sig över hela gården. Eftersom jag gick omkring med oerhörda smärtor så tänkte jag att det blir bilen till dagis. Kör fast på uppfarten och blir lite deprimerad. Tack och lov kom grannfrun Isabelle och knuffade loss bilen och föreslog att det kanske var bättre att plocka fram vagnen och gå tillsammans med dem. Good Call!
    Dagen har mest bestått av att jag gått omkring på ett sätt som säkert får folk att fundera på om jag bajsat på mig, skottning i stekande sol, bråk med Dennis och en djup önskan om att klockan skall gå fort så ungarna snart ligger och sover så jag kan andas. Den värsta av dem just nu är Meja. Går inte att sätta ifrån sig henne en minut utan att det blir ett jäkla liv på henne. Dagar som denna HATAR jag att vara gift med en lastbilschaufför.
    Men när klockan är 18:30 ska Benjis kompis gå hem, han ska göra klart sina läxor och alla barn ska få kvällsfika. Meja ska i säng först, sedan Dennis ganska omgående efter jag fått lillsirenen att somna. benji är ju ganska lättsam att "lägga" för natten. Han kan på sin höjd gnälla lite om att han vill läsa längre än vad han får.
    I morgon eftermiddag kommer Oscar hit och hänger med oss ett tag, jag hoppas den värsta träningsvärken gått över by then annars MÅSTE nån vänlig själ donera STARKA värktabletter (gärna sådana som man blir lite rolig på) för det är ju det bästa som finns när man är barnvakt. ;)

Näe, nu grin hon igen. ciao
   

Känslor

    Känslan när jeansen jag inte kunde knäppa igen för två veckor sedan i dag glider på utan problem är har gjort mer eller mindre hela min dag.  Några andra känslor som gör att hela jag rusar av lyckokänslor är de fina människorna jag har runt mig. Jag tror till och med att dom tycker om mig, varför skulle dom annars vara så snälla med mig.!??!
    Att känna träningsvärk och känna sig duktig, fylld av endorfiner och positiv energi efter ett träningspass är oxå en känsla jag gärna fortsätter känna.
    Hur som helst så här ser jag ut nu efter två träningspass:

Ser ni vad snygg jag är

Sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i sinne!

    Jag sitter här rätt sliten efter gårdagens träningspass. Det känns tungt men ändå så jäkla härligt.
Det värker lite här och där men det är ju en bra smärta.
    Var på barnloppis igår, det sög, mest för att det var för mkt folk och jag kände en släng av torgskräck, sedan för att jag inte hittade nåt.
    Kaffe och surr hos Emma var betydligt trevligare. Jag är omgiven av smarta,roliga, vackra och otroligt generösa och genomsnälla vänner. Jag har tur.
    Idag skiner solen, vilket jag ska hylla genom att först och främst städa upp lite då Janne och Martin kommer och hälsar på en sväng.
    Sedan sitter en promenad nog alldeles fint.
    Ciao

Snow Fun!

Ännu en jäkligt bra dag på många sätt och vis. Danne tog nämligen med sig Dennis tidigt som f-n i morse i lastbilen vilket innebar att jag och Meja fick sovmorgon till klockan var 8:30. Jag lilltjejen styrde skutan mot stan där jag hade stora planer på att införskaffa böcker på rean. Hitta inget jag ville ha. Jävligt besviken sökte vi oss på stan för att kanske hitta nåt annat roligt att köpa. Gick som bet på det oxå. Det är som typiskt att när man väl har lite cash och en hel del frihet att strosa runt på stan lite som man vill så hittar man inget som känns sådär viktigt att köpa.
    Tillslut hittade jag en randig tröja/klänning på Indiska för 45 kr och jag bara vet att mamma kommer att säga " Är man tjock ska man inte ha ränderna åt det där hållet, då ser du tjockare ut"....but u know what mum, I dont really give a ****! Den kosta 45 spänn och jag GILLAR den. Så!
    Sedan kom Emma ner och höll mig sällskap, fast någonstans innerst inne tror jag hon mest var ute efter Mejas sällskap, men det gör mig inget. Hon har hövve på skaft den där tjejen så för mig som blivit jävligt deprimerad över att inte kunnat köpa nåt kul blev det genast en positiv vändning.
    I kväll har jag varit på Bräntebacken tillsammans med massa tonåringar och Linn. Linn drar till Norge på obestämd tid på söndag så det här var mitt tillfälle att säga adjö. Det var roligt. Tävlade i skranåkning med några av kidsen och fick bevittna Linn bli omkringsläpad efter en skoter i full fart.
    Nu är jag hemma och nöjd över att man faktiskt kan bränna kalorier samtidigt som man har roligt och inte behöver tänka på det.
    Hela familjen verkar sussa och det ska jag oxå strax, måste bara låta ardenalinet sjunka lite först.
    I morgon tänker jag börja dagen med träning tillsammans med Linda.

Biggest loser!

    Den här dagen har varit väldigt angenäm på fler än ett sätt. Den började med häng på Öppna Förskolan med massa andra sköna mammor och barn. Sedan fortsatte jag, Dennis och Meja till Busplaneten där vi mötte upp GrannFrun Katarina med dottern Greta. Kidsen lekte av sig i ett par timmar medan jag satt på en stol, drack cola och och lät Katarina göra golvarbetet.
    Väl hemma kom maken hem lite tidigare än jag trott så då dumpade jag alla barn i hans famn och efter middagen så for jag och Katarina till gymmet för att avklara min första träning på typ 2½ år. Jag sprang på löpbandet i ett par minuter och fick därefter blodsmak i munnen. Sedan satt jag och ojjade mig vid några styrketräningsmaskiner och höll på att kräkas resternade tid. Såg ut som och kände mig troligvis som de där deltagarna i Biggest Loser på deras första träningspass. Den fysiska formen är på topp. Jag hade träningvärk i vaderna innan jag satt min fot utanför gymmet. Men jag har ju en hel hög med ursäkter varför saker och ting inte riktigt gick så bra på gymmet. Ni vet, hälsporren, höften, för lite kaloriintag under dagen, dåliga skor osv, osv.
    Barnen gick lätt att natta och jag fick avsluta dagen med ett nr av Pondus.
    De mindre angenäma sakerna som hänt under dagen var att Meja fick ett par vaccinations-sprutor, därefter var hon mer eller mindre otröstlig så jag flydde från BVC så fort jag kunde.
   Ja, insikten om att jag någonstans trodde att jag var i bättre form än vad jag egentligen var var ju inte heller så himla angenäm....och det där med träningsvärken.
   Sedan när jag just var på väg in i drömmarnas värld för några timmar sedan så ligger Meja vaken och jollrar på i sin säng. Hon fnissar och skrattar och gnäller om vart annat. Jag har försökt med alla knep jag kan (stoppa in tutten i mun och hoppas på det bästa) men ungen vägrar sova. Så nu sitter vi här mitt i natten i köket. Jag är så trött att jag nästan somnar på plats och Meja verkar gå på nåt centralstimulerande då hon verkar hur pigg och glad som helst. Visst är det gulligt och alldeles bedårande på alla sätt och vis då en liten bebis sitter och skrattar för sig själv, men min personliga åsikt är att det kan dom hålla sig till på dagarna då det känns mer okej att de är vakna.

Update: Meja gäspade just stort....så nu j-vlar !

Work it!

    Sitter och peppar och taggar mig själv till det här med träning. Att träna i sig är inte ett problem eller något jag egentligen lider sådär överdrivet mkt av, nästan tvärom faktiskt, det är bara det att med tre kids och en man som har en tendens att vara borta flera dagar i veckan på lastbilsturer så är det svårt att hitta en bra tid att ta sig iväg och göra det.  Nu har jag funderat och kommit fram till att jag tänker släpa med mig Mejsan i barnvagnen efter det att jag lämnat Dennis på dagis Mån-Ons och träna så länge jag förmår på löpband och med diverse vikter. Meja har inget annat val än att sova just vid dessa tillfällen. Om jag så ska däcka henne med valium så ska ungen sova.
    Sedan de kvällar Danne är hemma och grannfrun eller Sara vill och har tid så har jag tänkt att de ska få följa med mig (eller tvärtom) på sådanahäringa grupp-pass som typ Bodypump, Bodycombat och allt vad det nu heter. Jag ska träna utav bara helvete, sedan ska jag fortsätta med det i resten av mitt liv.

Funderingar

   Jag funderar på vem jag är i vissa avseenden, jag är en sådan person som på gott och ont alltid kanske säger en smula (eller en hel brödbit) för mkt om mig själv till folk jag kanske inte känner sådär tokbra. Antingen blir dom avskräckta eller så gillar dom det. Ibland får jag lite ågren för att jag berättar saker som kanske inte vem som helst skulle dela med sig av sig själv, men i regel går det ganska snabbt över.
    Sedan funderar jag på mytomaner...jag själv var lite lagd åt det håller då jag var yngre men växte ifrån det och har i dag svårt att ljuga. På den tiden ljög jag för att imponera¨eller verka lite märkvärdig på nåt sätt, lite intressantare kanske. I dagsläget känner jag inte någon större intresse av att göra mig själv mkt märkvärdigare än vad jag är......eftersom jag ÄR jävligt märkvärdig på många sätt.
    Funderar oxå på  Jag tänker att har jag sådana vänner som ljuger om saker för att vara "intressanta" så är det ju väldigt tråkigt för dem och jag vet inte om jag har lust att ha sådana bekantskaper, sedan försöker jag tänka att det kanske är lite synd om de som gör så för de måste ju ha ruskigt taskigt självförtoende.
    Idag har jag oxå funderingar på dieten jag kör, det börjar ju som gå lite trögt och det händer inte mkt på vågen,. Jag känner ett enormt sug efter att träna och tränar jag känns det som att man kanske gör det bäst omm an får i sig lite mat om dagen iallafall. Idag gjorde jag ett val att äta lite på stan då jag hade en date med en kompis. Visst har jag lite ågren men försöker att tänka att jag kanske är redo att göra det som egentligen krävs för en sund viktnedgång. Har ju trots allt tappat de där kritiska kilona som gjorde att jag absolut inte skulle orkat börja träna. Nu vill jag inget hellre än att bränna kalorier och bygga muskler på ett gym.
    Funderar på en annan grej oxå, men den tänker jag inte dela med mig av i bloggen, den är lite FÖR privat....än så länge iallafall.

    Meja sitter och kastar ner allt jag henne på golvet, jag är för lat för att plocka upp så hon får hela tiden nya grejer att kasta ner. Snart är golvet fyllt och jag måste städa.....woho.
    Dennis tittar på den där jäkla skitfilmen med Dora, Chuggington och resten av gänget för 3 gången på rad sedan vi kom hem.
    Benji fick tillåtelse av fritidspersonalen att hälsa på där idag så jag träffade inte honom något efter skolan innan han for till far sin.
    Jag vet inte riktigt var jag ska börja med städningen. Att hänga tvätten som ligger i maskinen sedan igårkväll kan ju vara en ide!

Underbara Sol



Notera Mejas vikta öra. Lill tomten

    Tänk vad mkt det gör för själen och sinnet att vakna upp med två av tre änglar sussandes bredvid mig i sängen och att solen strålar utanför. Tänk att vårt humör är så påverkat av vädret.
    Meja och jag har fortfarande inte åkt på magsjukan. Vaknar vi upp i morgonbitte och fortfarande har klarat oss så känns det kanske som att man kan börja andas ut.
    Dennis är hyper och måste få komma ut lite. Ska gå ut på gården och gräva lite i snön så han får frisk luft och sol.
    Benji försöker, inte helt oväntat, att spela på det här med magsjukan så länge han bara kan. Han har ju försökt vara fejksjuk  hur länge som helst nu eftersom han typ aldrig blir sjuk, och vet ni vad, jag låter honom hållas lite till. Men i morgon skall han till skolan och till sin far. Så jag ska ändå lite senare i dag piska upp honom ur sin säng och se till att han tar sig ut i solen en liten stund.
    Nu ska jag kasta i mig fruskosten jag sippat på i en halvtimme, klä mig, Dennis och Meja och traska över till grannfru Isabelle för att sitta i solen och ev dricka kaffe.

Ciao

Drömmer om slutet på dagen

  
 Jag skäms inte för att säga det men jag längtar tills kidsen ligger i sina sängar för natten och jag får göra vad jag vill. Vad jag vill i detta fall är att få se på vad JAG vill se på tv:n. Nu har Dennis nya film rullat 4 gånger efter varandra. Det är helt okej eftersom han har tråkigt och är (har varit) sjuk, men jag orkar inte sitta vid datan något mer, och jag vill inte se Dora upptäckaren, Chuggington, Timmy Lamm eller Dinosauritåg mer än jag nödvändigtvis behöver, och saken är att jag behöver verkligen INTE se alls kan jag tycka.
    Nu har jag iallafall lyckats få i kidsen lite käk efter att dom mer eller mindre matvägrat de senaste dygnen, vilket är helt och hållet förståeligt. Kan ju säga att mina matlagningskunskaper inte behövdes sättas prov i dag. Hallonkräm till den ena och en Billyspizza till den andra. Själv ska jag käka min kyckling soppa om ca 15 minuter, sedan ta en dusch för att sedan fortsätta hålla tummarna på att jag och Meja slipper bli magsjuka.
    När kidsen ligger i sina sängar, vilket jag kommer se till blir onödigt tidigt ikväll, så ska jag se nån av de nya filmerna och några av mina serier.

Sucky, sucky monday

    Helgens snöstormande är över och solen strålar allt vad den kan, termometern visar plusgrader och hela jag skriker efter att få ge mig ut och röra på fläsket. Speciellt efter morgonens vägning som var en ENORM besvikelse.Känner ju peppen rinna mellan fingrarna på mig då man får så taskiga resultat, men jag väljer ändå att bita ihop ett tag till och försöker lägga upp en motionsplan.
    Magsjukan tog Danne i natt, han fick sova i soffan. Trots att han varit uppe och varit dålig halva natten så for han och jobbade i morse, arbetsmoral på hög nivå.
    Benji är betydligt piggare och Dennis är alldeles för pigg. Klorinet är slut så jag far på Maxi med mamma och kidsen minus Benji för att handla just Klorin plus lite andra grejer.
    Det finn ju inget värre än att sitta inne med en sprudlande energi i en hel helg plus en solig måndag. Hoppas jag och Meja klarar oss från magsjukan och att vi får ta oss ut på låååång promenad.

Klorin, handsprit och ytdesinfektionsmedel

Bus

Bråk

   
Än så länge står jag pall mot magsjukan, men kan nästan lova att i morgon då Danne far och jobbar borta flera dagar så kommer magsjukan att slå till hårt. Benji fick magsjuka hos mamma i natt. Han hade spytt på hennes matta. Dessutom hade hon varit i tvättstugan till halv tolv på natten och tvättat våra kläder. Nu skulle hon ställa sig och stryka allting. Hon är en martyr. Ni får ju inte tro att jag tvingar min mamma att tvätta våra grejer på det viset hon gör, jag bad henne faktiskt att ta det chill med tvätten men hon ville få saker och ting klart. Sedan har hon tagit hand om min magsjuka son hela natten för att sedan ÅTERIGEN kl 6 i morse gå ner till tvättstugan för att torka golv och städa bort efter sig. Min mamma är en riktig tvättstugetant, en sådan där som sätter upp lappar i tvättstugan och om det är någon som inte torkat golvet efter sig då deras tvätt tid är slut kan hela hennes liv falla samman och hon pratar om det i en vecka.  Men att få manglade lakan och strukna kläder och handdukar är en lyx och jag uppskattar det otroligt mkt.
   

Goda Grannar!

Jag blir så jävla rörd då det visar sig att man har så fina människor till grannar. Isabelle kom förbi med lite godis och muffins till oss idag efter deras kalas idag. Häromdagen fick jag ett par jeans och en fin klänning. Snacka om Goda Grannar man har.

Tack

Smelly .....

    Alltså, min mamma är ju den som i regel är mest brutalärlig med mig. Det är hon som kommenterar om jag är ful i håret, om jag ser blek ut, om mina kläder sitter konstigt eller om dom är fula. Det är oxå hon som påpekar då jag börjar bli för tjock och då jag måsste göra nåt åt min tjockishet. (Hon är oxå tjock, men tål inte att höra att hon måste göra nåt åt det) Idag då jag lämnade Benji, (och min tvätt) så påpekade jag att Benji luktar konstigt ur munnen, inte sådär dålig andedräkt utan mer som konstigt på nåt vis och att jag var orolig för diabetes eller något annat hemskt. "Ja, du luktar ju ganska dåligt själv!" var hon då tvungen att svara mig. Så nu måste jag alltså kämpa som en idiot varje gång jag ska utanför dörren för att lukta som en nyutslagen blomma.

Men gud förbannat.....

    Idag skulle vi på kalas hos några grannar då deras lilla Joel fyller 3 år. Ikväll skulle jag hänga med några störtsköna brudar och sedan gå på hejdåfest för Linn. I morgon skulle jag försöka styra upp en date med Cissi och på kvällen skulle jag gå på klädvisningsparty hos Theresia. Igår kväll började Dennis spy .......... Fucking jävla kuk magsjuka. Hoppas resten av familjen klarar sig.
    Jag började morgonen med att sanera och klorinera allt vad jag kunnat. Danne stannade uppe hela natten med Dennis. Så nu går jag och Daniel och känner efter hela tiden. Var det inte ett litet magknip jag kände? Mår jag inte lite illa? Måste jag inte springa på toaletten?
    Benji ska till mamma och sova i natt. Det var han själv som ville det. Min mamma är konstig, trots att det finns en risk för att Benji oxå är smittad så tycker hon att han kan komma. Men han får det bra hos mamma om han blir magsjuk. Hon är bra på att ta hand om sjuka barn. Det är ju därför jag alltid vill fara hem till mamma då jag blir sjuk.
    En annan sak min mamma är bra på är att tvätta. Framförallt mina kläder. Hon har tvättat åt mig hela mitt liv. Det är inte ofta jag behöver tvätta kläder och sådant själv. Men den senaste tiden har jag faktiskt haft lite vett och försökt avlasta hennes tvättbörda då hon oxå tvättat åt mormor i några år.  Men idag, då ska hon både få ta hand om min son och tvätta sig helt slut med våran tvätt.

Så nu hoppas jag att ni håller tummarna att resten av familjen klarar magsjukan, att mina händer inte börjar blöda av all handtvätt och handsprit och att festen ikväll blir skittråkig för att jag inte är där......

Duktig

    Alltid när jag har plockat undan disken, torkat bord och bänkar, stökat bort alla leksaker, sopat golven, hängt tvätt, stoppat in tvätt osv så känner jag mig så jävla duktig. Jag tänker och säger att jag städar fast det jag i själva verket gör är att sysselsätta mig med vardagssysslor som majoriteten av befolkningen gör varje dag. För mig som trots allt är 25+ och har bott hem ifrån sedan jag var 18 är detta med att få in en bra vardagsrutin på den såkallade städningen en pågående utvecklingsfas. Frågan är om jag någonsin kommer att få in det som en rutin där jag knappt tänker på att jag gör det eller rättare sagt inte tänker på hur jobbigt det är att måsta göra det varje dag?  Mamma, varför städade du alltid upp efter mig? Och varför kan du inte komma och städa hos mig varje dag nuförtiden utan att klaga och göra sådant väsen av det?
    Hur lätt tror ni det är att lära kidsen att städa och plocka undan efter sig så att dom slipper bli så LAT som jag är på den fronten när dom varje dag ser först och främst hur SUR jag är när jag städar eller hur dåliga vi vuxna är på att hålla efter oss. SUCK!

Vardagstjaffs....

    Vet inte riktigt om det har gått fram här i min lilla blogg, men den heter "Hanna`s Vardagstjaffs" för att den handlar just om min vardag. Jag skriver inte för att roa er eller framställa mig som en intressant och spännande person, även fast jag är det. Jo, faktum är att jag är jävligt spännnande och intressant på alla sätt och vis, det vet ALLA som känner mig. När man är mammaledig så händer det sjukt mkt grejer varje dag.....trodde det framgick klart och tydligt i mina inlägg.
    Ta bara idag, då fick jag ju skotta mig ut från gården och sedan släpa barn och barnvagn till dagis. Efter det gick jag till min mamma och läste tidningen, drack kaffe och låg i soffan ett tag. Då det var gjort hämtade jag Dennis på dagis för att sedan gå hem och skotta ännu mer. Då vi kom in bytte jag om till pyjamas och käka lunch. Nu sitter jag här. Kom inte och säg att det är ointressant......

    Bjuden på Little Leo`s dop som är i mars. Börjar inse att det kanske är dags att ordna namnfest för Dennis och Meja snart. Dennis blir fyra år i juni så man kan väl säga bättre sent än aldrig? Men jag hatar att styra upp grejer, och framförallt sådana här saker. Men jag ska ge mig i kast med att hitta en lämplig lokal och skriva ner en gästlista. Sedan ska jag knåpa ihop en önskelista åt kidsen för det är ju det en namnfest handlar om...presenterna. Båda önskar sig varsin vuxen skoter. Meja önskar att mamma Hanna får gå till frissan och Dennis vill att hans mamma ska få nya kläder. Båda tycker att mamma Hanna ska få guldhalsband, armband, örhängen och ringar oxå. Ett nytt badrum, var sitt sovrum, en altan och en ny bro finns ocå med på önskelistan.

    I dag tänker jag oxå bestämma mig om det blir en tur till Stensele i helgen eller inte. Nu ska jag fortsätta mitt spännande liv.

Glasögon

    Jag börjar mer och mer inse att det kanske trots allt är dags att skaffa ett par glajjer. Iallafall till när jag ska köra bil, titta på tv eller spela tv-spel med Benji. Efter att ha spenderat ett par timmar av bilkörande idag så spänner det i huvudet en hel del.
    Då jag kom hem möttes jag av en fång med fina blommor med tre alla hjärtans dag kort från mina tre pojkar. Klart man blev glad i hjärtat men jag behövde få utlopp för lite energi så jag gick ut på promenad tillsammans med ena Grannfrun. HÄRLIGT. Det behövdes och xtra glad blev jag för att hon faktiskt ställde upp på promenad fast hon inte var supertaggad och dessutom just kom från ett träningspass.
    Väl hemma så var det bara att lägga Mejsan och sedan göra en butter Benji glad genom att bjuda på nötter och spela Halo med honom. Han var besviken över att Alla Hjärtans dag inte riktigt blev så märkvärdig som han hoppats på och gav mig en tankeställare om att jag kanske borde ta sådana hära speciella dagar på lite mer allvar än vad jag tidigare gjort. Jag hade faktiskt rent ut sagt glömt att det var alla hjärtans dag idag. Får gottgöra pjkarna med nån liten överraskning i morgon då jag fått så himla fina kort av dem idag.

I morgon hoppas jag att Meja är med på BB.bilderna i VK. Hon är en solstråle den lilla jäntan...

Tom Peng Pung

    Idag blir det mkt åka runt. Ska fara på Nus med Meja där hon ska delta i en studie. Sedan hem för att hämta Dennis och skjutsa honom till sin far, efter det åker vi och hämtar Helena och Garfield för att skjutsa dem till vetrinären i Vännes.
    Jag e fan nästan black och det är alla hjärtansdag idag. Maken han är i skamvrån så han får ändå ingenting men kidsen måste ju få något iallafall.  Ska styra upp go middag när vi kommer hem iallafall.

    Funderar på att fara till min syster i utanför Storuman i helgen. Benji skulle må gött av att träffa sina kusiner och jag skulle må gött av att träffa syrran. Hon måste få träffa Meja innan hon blir för stor oxå, för stora barn är ju inte lika roliga som bebisar.....................
   
    Näe, nu ska jag styra upp mig å onga så vi kan bege oss, hoppas ni har en bra dag där ute i vida världen.

Party like its 1982

    Har sakta men säkert börjat återhämta mig från lördagens fest, som var den första festen jag varit på sedan Helenas 28 års fest i december 2010.  Denna gång var det 30-års galej med 80-tals tema på utstyrseln.  Jag bävade en del inför festen, dels för att lämna Meja, dels för maten, dels för alkoholen och för utstyrseln. Men min rosa tröja jag hittade på H&M´s sportavdelning kommer att användas flitigt. Så hoppas jag att det blir på modet med blå ögonskugga för jag har typ 5 st av någon anledning.  Maten gick bra och det gick bra att fortsätta med sopporna dagen efter. Alkoholen blev kanske lite för mkt för många av oss men jag varvade med vatten och slutade när det tog stop (till skillnad från vissa andra, inga namn nämnda.... DANIEL) Men medan vissa låg i koma hela söndagen promenerade jag med Mejsan i solen, hämtade Dennis hos mamma och så vidare. Jag mådde gött helt enkelt.

    Meja hade varit riktigt grining medan vi festade. Helena gjorde ett bra jobb trots allt. Meja håller på att få tänder, hon var övertrött och inte van att bli nattat av någon annan än sin mamma. Men Helena stod pall, frågan är ju om hon någonsin kommer att vilja skaffa barn efter hennes kväll med Meja.

    Nu ska vi hämta Dennis på dagis

ciao



Fryser

 

 Jag har hängt med grannfrun ut och promenerat några gånger nu på slutet, och jag måste säga att det är riktigt härligt. Skulle inte ta mig iväg själv, dels för att jag är lat dels för att jag tycker det är så jäkla tråkigt att promenera själv.   Hur som helst, de där promenaderna plus att jag börjat öka mitt intag av vätska har lett till att jag på tre dagar gått ner tre kilo. Det är ju helt jävla underbart. Tänk om det kunde fortsätta så, att man gick ner ett kilo om dagen, då skulle jag ju nå min målvikt SÅ mkt snabbare. Drömma kan man ju.

    Idag var vi och handlade en sväng på Maxi. Dennis skötte sig riktigt bra och allt gick relativt snabbt och smärtfritt. ......tills vi hade betalat och Dennis som i ena sekunden var med oss var i andra sekunden spårlöst försvunnen. Letade lite här och där och och sedan tog vi var sin väg ut men han var bara borta. Jag var just påväg  att gå in och fortsätta leta i butiken när jag ser en ung tjej komma gåendes med en liten Dennis i handen. Han hade varit på väg till bilen som vi parkerat på andra sidan gatan. Tur att denna tjej och hennes kille noterat att Dennis var ute och lallade på för sig själv och hann fånga upp honom just innan han var på väg över gatan. VARFÖR är han så orädd rackar ungen.? Han var då inte bekymmrad för fem öre utan agerade som att det var det naturligaste i hela världen att haka på främmande människor eller strutta om kring på vägar hur som helst. FARLIGT.

Minnet är bra, men kort

    Har haft en rätt gemytlig vecka än så länge som har innefattat umgänge med olika kompisar.
    Måndagen började jag med att hälsa på hos Irina som nu mer är dagmamma. Det var trevligt att få surra en stund med henne även om det var livat runt i kring. Det var dock jobbigt att inse hur snabbt man blir kass på att prata engelska då man inte använt sig av det på länge. Irinas syster, Natalie, pratar man antingen engelska eller Ukrainska med och efter som att min Ukrainska är lite ringsrostig så körde vi stenhårt på engelska.
    Kom i vanlig ordning hem från Irina med gåvor, denna gång ett par tjusiga klänningar till Meja.
    På kvällskvisten så tog jag och ett par av grannfruarna en långproenad runt Holmsund och det var hur trevligt som helst. Villken tur jag har som har så jordnära, roliga och snälla grannar.
   
Tisdagförmiddag spenderade jag med Meja, Maria och lilla Olivia. Det var riktigt trevigt det oxå. Jag gav Olivia en röd overall som jag inte tvättat....pinsamt att ge bort kläder som är smutsiga. Men det är ju jag i ett nötskal, måste ordna till mig en smula tror jag.
    På väg hem från Maria glömde jag bort Helena, tur hon hade vett att känna det på sig annars hade hon fått vänta på mig länge.
    Helena följde med oss hem. Jag bjöd henne på en delikat gourmè middag bestående av blodpudding, bacon och hallonsylt (?). Alltså, hallonsylt till blodpudding var ju nåt helt nytt för mig, trodde att Helena skämtade då hon sa att det var det som gällde. Men det var ju tur för henne att jag hade hallonsylt. Dennis verkadde gilla det oxå.

Kollar in kompisen

    I dag har jag hälsat på mormor på korttidsboendet hon är på. Att "StorJenny" lockade med kaffe var oxå en bidragande faktor varför jag gick dit då kaffet här hemma lyste med sin frånvaro.
    Efter surr med Jenny och mormor så tog jag och grannfrun Katarina en lååång promenad med en kafferast hos min mor.
    I morgon skall jag på Öppna Förskolan tror jag,och på fredag ska jag till grannfru Isabelle och leka med kidsen, det ska bli najs.
  
    Är ju bjuden på fest nu i helgen, med 80-talstema, har fixat barnvakt och allt men känner mig lite nervös och oförberedd. Är jag redo att lämna bort Meja en natt? På det så ringde en av mina systrar och frågade om jag inte hade möjlighet att komma på en annan syster 40-års fest på lördag....i Vilhelmina. Synd att jag inte vetat det långt tidigare. Vet rent inte hur jag ska göra. Klart jag vill fara på syrrans 40 årsfest men att styra upp allt man måste med barn, körning å boende känns tungt. Kanske bara stannar hemma och drar täcket över huvudet. Vad som händer återstår att se.

Meja och Martin som längtar efter syskon.

    Jag har absolut inget utav intresse att meddela som jag i vanliga fall ALLTID har.
    Har varit hos Jannes mamma och försökt montera lite stolar. Promenerade dit och hem. Var förbi hos grannarna som gav bort massor av böcker och som tack fick dom ta hand om Dennis i några timmar och bjuda honom på middag.
    Nu är Benji hemma, han har tillbringar lördag till söndag hos farmor och farfar.  En av Benjis underbara fastrar, Eldina, har fått en liten bebis som Benji fick äran att träffa. Längtar tills jag får träffa dem oxå.
    På tal om att träffa bebisar så fick jag träffa Maria och Niklas lilla Olivia av en slump på mitt andra hem Maxi igår. Hon var så fin. Ska fara dit och hälsa på dem i veckan så jag får träffa dem på "riktigt" nu till veckan.
    Näe, nu ska jag sluta svamla, måste hitta på nåt att göra tills det är dags att susselulla.

Ciao

Fejksjuk och hiphop

Oskyldig...nooot

Benji, Benji, Benji. Han är så genomskinlig i sina försök att låtsas vara "sjuk". Men han är modig som vågar testa mig ännu engång. Han vet inte att han har att göra med en person som var "fejksjuk" typ hela högstadiet. Han vet inte att han har att göra med en människa som fött honom och uppfostrat honom och än så länge känner honom bättre än vad han själv gör. Eller, det kanske jag inte gör , jag vill ju gärna tro det men...whatever.
    Det är bara det att den dagen ungen verkligen är sjuk på riktigt så är ju risken att ingen tror på honom. Fast jag är ganska övertygad att jag kommer att närka skillnaden ganska markant.
    Benji kanske snart blir så bra på att ljuga att han kommer kunna satsa på skådespeleri då han blir äldre.
    Härom dagen sa Benji att jag var en "noob" när det gäller hiphop. Jag blev jävligt irriterad över att han kallade mig en noob och förväntade sig att jag inte skulle förstå slanget, sedan att jag inte riktigt vet vad en noob är är ju sak samma, det behöver ju inte han veta. Sedan blev jag irriterad över att han inte trodde att jag kunde nåt om hiphop, vilket jag inte heller gör men jag kan BETYDLIGT mer än en nioårig kille som för 1 år sedan diggade Erik fucking Saade.   Så jag drog så klart till med att jag minnsan kunde rappa och att jag var värsta hiphoparen osv. "Jag KAN rappa" nästan skrek jag upprört. Så drog jag av den enda låten jag någonsin har kunnat "rappa" (att kalla det rap är att ta i ganska mkt). Det blev Eminem`s "Infinite", och ni som känner mig sedan ett bra tag tillbaka har fått
höra mig "rappa" den ett antal gånger.
    Samma sak var det då Jeppe kom dragandes med sin så kallade hiphop för ett par år sedan. Han hade nån klasskamrat som som hade gjort en egen liten raplåt som i mina och de flestas öron var v.ä.r.d.e.l.ö.s. Ja, men så klart, killen var typ 12, men han kunde ju utvecklas.  Så jag försökte intoducera lite LoopTroop och annan BRA svensk hiphop och Amerikansk men han RÅ dissade mig. Vänta du bara, tänkte jag, och gick omkring och tjurade som en ¨trotsig tonåring.   Mkt riktigt, idag har Jeppe bra smak när det gäller hiphop musik och han har till och med introducerat vissa artister för mig.
    Kontentan av det hela visar väl vem som kan mest om hiphop.........eller så visar det vem som är mest omogen, hon som trots allt är 28 år, har 3 barn, gått i skola, är gift och bor i hus men ändå ska utmana en nioåring på vem som är bäst på hiphop, eller nioåringen som faktiskt är nio år........

Acne

Det var då FAN vad finnar jag ska få. Jag är ingen jävla tonåring längre hur gärna jag än vill vara det, men ÄNDÅ ska jag få finnar. Kunde jag inte hellre få fasta bröst och minus bristningar osv istället för tonåringens otyg...

My lovley little Devil!

HinHåle himself

    Dennis mitt lilla energiknippe. Jag säger som ena mamman i serien "Familjen Annorlunda" : "Man får vara beväpnad med väldigt mkt tålamod". Att vara mamma till en Dennis är lite som att vara mamma till 4 barn samtidigt ibland. Förutom att vara världens envisaste unge som gärna slår dövörat till och som gärnar pratat HÖGT och MKT och ritar och förstör allt han kommer åt, så är han världens charmigaste, roligaste, sötaste och ömsinta pojke ever.
    Som tant Anna sa igår så är Dennis oxå kontrasternas pojke. Han älskar att klä sig i strumpbyxor, höga klackar, måla naglarna, sminka sig och fixa håret och gillar allt som glittrar samtidigt som han älskar allt som har med lastbilar, bilar, stora maskiner och en massa andra "manliga" grejer. Det är roligt att se att han inte dissar allt som är kvinnligt om än hans far som är en "typisk" karl känner sig lite obekväm då Dennis springer runt i nylonstrumpor och smink.

  

What to do?!

    Dennis och Danne är fortfarande på vift. Känns tomt. Konstigt det där, ibland så längtar man efter lugn och ro och att få vara själv från dom, men nu när man väl har chansen så är jag mest bara lamslagen och stressad. Jag vill att dom kommer tillbaks nu.
    Tur jag har Benji och Meja iallafall. Man kanske skulle bli en sådandär familjen annorlunda och skaffa ett gäng ungar till. För det är ju jag som gjord för........not.
    Var på Köppra (Konsum/Coop) igår tillsammans med grannfrun, och medan jag stod och väntade på att hon skulle packa ihop sina varor så lyssnade jag till en konversation som hölls högljudt av en av Holmsunds "orginal", där hon ojade sig högt när ett gäng flyktingar kom in och skulle handla. Hon kallade dem bland annat för maffia. Nä, nu fick det minnsan vara nog. Vi har inte plats för dom här osv, jäkla invandrare.      Jag stod som vanligt och kokade då jag hörde vad som sades men valde att inte lägga mig i.  Vill bara säga en sak: det är en JÄVLA skillnad på INVANDRARE och FLYKTINGAR.
    Jag tänker att det bra att Holmsunds Kommun kan bidra med ett asylboende. Hoppas att de flesta Holmsundsbor kan lägga sina jävla fördomar åt sidan och försöka se till att dessa flyktingar får det så bra här så länge som de stannar.