Känner mig trött i kropp och knopp och jävligt lätt irriterad dessutom. Vi ska nämligen fara till fjällen imorgon och trots att jag borde tänka "Aah, vad härligt och uppfriskade det kommer bli i fjällen" så känner jag mig mest bara stressad. Stressad över all packning till ALLA barnen som ska med. Det är trots allt fyra barn som ska plus jag och Danne. Jag hatar att packa. Jag slänger bara ner allt som jag kan tänka mig behövas och det blir i regel alltid för mkt.
Tänker tillbaka på den påsken för 5 år sedan då jag och Daniel för första gången följde med till Fam.Hallén`s stuga i Grundfors. Då var det inga barn inblandade och man kunde ta det ganska piano. Andra året följde Benji och Jeppe med och Dennis låg i magen. Året därpå så var Dennis 9 månader och hade brännt sig på kaffe och vi hade bestämt oss för att gifta oss lite lätt när vi var där.
Nu har vi alltså ännu en unge med oss och jag är otroligt glad och tacksam för att Fam. Hallén faktiskt låter hela högen komma till deras hem i fjällen.
Idag har jag och Meja varit på sjukhuset och gjort de sista i studien hon har varit med i. Allt gick fint och även om jag var ruskigt uttråkad så hade Meja det ganska bra med tanke på all uppmärksamhet hon fick. Anna var barnvakt under tiden och hon skall dessutom tillsammans med Helena passa kids i morgon då jag ska till vårdcentralen på Teg för att kolla upp varför min högra höft gör så förbaskat ont.
På tal om höften, den förstör faktiskt ruskigt mkt för min träningsmotivation. Jag älskar att springa på löpbandet och det är döden för min höft. När jag tränar vill jag att det ska vara roligt och att jag ska kunna utmana mig själv. På löpbandet kan jag utmana mig själv men när det gäller att lyfta skrot går det sämre. Oh, well, det blir säkert bättre. Innan kvällens träning skall jag trycka i mig lite inflammationshämmande och springa ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar