Ny mobil.

Jag lyckades uppdatera dannes xperia så nu har jag en ny mobil.  En stor mobil är lite roligare än den där jag tappade bort hela tiden. Nu testar jag bloggfunktionen.

Ooops!

I går skulle jag förbi Tessan och Daniel som hade förfest. Det var ett ypperligt tillfälle då dom bor tvåhundra meter ifrån oss och jag ville lämna lillan hemma med Daniel, så om jag inte klarade mig utan Meja eller hon inte klarade sig uta mig så skulle jag vara hemme på ett par minuter.
    janne kom förbi hos oss innan och myste lite med lilltjoppan. Jag hade just tryckt i mig en omelett och inte bara EN eller TVÅ utan TRE chokladgömmor och en mugg med kaffe. Började få lite ont imgen typ som halsbränna, så jag tryckte några novalucol och hoppades att det skulle gå över, men det blev baraq värre och värre. Börjaqde misstänka att det var gallan som spökade. Har haft känningar då och då de senaste 2 åren men inget som liknande detta. Efter ett tag så gick det bara över så jag tog en starköl och Janne i handen och gick till Tessan och Daniel`s casa. Just som vi kom innanför dörrarna började det onda igen och denna gång var det värre än att föda barn. Det gjorde så ont att jag började krypa omkring på golvet. Jag grinade, svettades och småskrek tror jag.
    Janne hämtade bilen och skjutsade mig till mamma som gav mig starlka värktabletter. Sjukvårdsrådgivningen bad mig åka till primärvården på Ålidhem och bästa Janne skjutasde mig dit då anfallet gått över.
    Jag trodde att primärvården på Ålidhem innebar samma sak som akuten fast sämre, men jag fick hjälp på engång. Doktorn klämde på magen och jag fick en spruta i rumpan. Han ville ge mig en remiss till Kirurgen så jag skulle få en morfinspruta men vid det här laget så gjorde det inte alls lika ont som tidigare.
    Janne satt med mig hela tiden tills det var dags att fara hem, då kommé Danne och hämtade mig.
    Nu måste jag tänka på vad jag äter. Jag är livrädd för att få ett sådant anfall som jag fick igår.

    Meja har preparerats med minifom droppar och semperdroppar, dessutom fick hon ersättning i går eftersom jag hade så mkt medicin i kroppen. Det visade sig att hon var ganska nöjd frammåt läggdags. Jag har nu en ny teori om varför hon varit så grinig och det är att hon fått i sig för lite mat. Hon fick runt 150 ml igårkväll och jag tvivlar på att hon fått i sig så mkt då hon ätit av mig. å nu ska vi prova att lägga till lite ersättning på kvällarna.

    Annars då? Jo de e väl lugnt. Måste börja få lite rutiner som sagt. Promenera då jag lämnar Dennis på dagis och sedan greja på hemma och förhoppningsvis umgås med nå folk.

Can`t stop eating....

Jag börjar dagen relativt nyttig och duktig. Vatten, kaffe en nyttig macka med grönsaker och inte mer ost och skinka äv vad som behövs......sedan går det någon timma och jag börjar frossa på nåt. Igår bakade jag en äppelsmulpaj, det var inte nödvändigt men jag skulle hälsa på hos Tessan och Jossan och kände att jag inte kunde komma tomhänt (ursäkt för att få äta gött). Idag for jag på "Köppra" och väl där kunde jag INTE låta låta bli att köpa torkade bananskivor som är doppad i choklad. HELVETTE! ja, men vi ser ju vad som händer i framtiden, jag VET ju att jag har just den karaktären som behövs någonstans inom mig. Jag levde ju trots allt på cambridge i 8 veckor och gick ner 25 kilo.
     Maken börjar köra lastbil idag igen, han kommer dock inte vara i Norge varannan vecka eller allt för långt hemmifrån. Dennis blir nog lyrisk då han kommer att få åka med en hel del. (hade jag tänkt).
    Nu ska jag försöka styra upp någon form av veckoplanering då det gäller maten. 
    Jo just det, Lillan har ont i magen så nu har jag köpt Miniformdroppar  så får vi se om hon blir lite nöjdare.

Not going so well.!

Skulle ju ta tag i mitt nya nyttiga liv i måndags......det gick käpprätt åt h-vete ungefär så fort måndagen startade. I morgon, måndag, ska jag göra ett nytt försök.
    Måste säga att jag har varit i ett jäkligt konstigt humör i veckan. Det går ganska mkt upp och ned, jag längtar efter folk och att få vara social men i samma veva drar jag mig för att träffa folk.
    Förutom min raskt ökande vikt så kan jag tala om att Dennis är ganska tuff att ha att göra med just nu. Det gör ont i mig att jag inte kan hantera honom på rätt sätt eller har tålamodet till att hitta rätt sätt att göra det på.
    Benji försöker så gott han bara kan att anpassa sig efter mig och mina regler. Jag borde vara lite mjukare med honom men jag vill så gärna försöka lära honom hur saker fungerar. Jag vill att han skall få lite rutiner och jag vill att han ska hänga med lite mer. Hans liv har varit ganska rutinlöst framtill nu. eller Rutiner har han haft men inga rutiner som kommer att hjälpa honom i livet. Han är inte nöjd men jag hoppas att han förstår förr eller senare att det jag gör gör jag för honoms eget bästa.
    Meja, min Meja förbryllar mig lite. Okej, hon är bara 4 veckor men hon ger mig en sådan allvarsam känlsa, alltså att hon är en allvarsam liten tjej. Hon är snäll, sover mest och äter, därimellan ligger hon och tittar och lyssnar. Hon observerar helt enkelt. Hon har haft en del magknip nu på slutet men jag misstänker att det kan ha att göra med vad jag ätit. Ska vara mer försiktig med vad jag stoppar i mig.
    Nu ska jag fortsätta se på "Dexter"


Ciao

Babyblues!

Just nu lever jag i en bubbla av bebisbajs, tuttar, 120 blöjbyten om dagen, bröstmjölk, idominsalva, på/av-klädning, in och ut ur bilden och fram och tillbaks till sjukhuset för att dom ska sticka och ta min dotters blod. Undertiden så går jag omkring och känner mig lite låg då jag egentligen borde spira av lycka. Varför blir det så då man fött barn?
    Jag har ju frossat en hel del i massor av gosaker i helgen och tanken var att i dag, måndag, så skulle ett nyare hälsosammare liv ta vid.....det första jag gör då jag klivit upp är att halsa ett glas med avslagen ljummen cocacola för att jag var så törstig. Tanken att vattnet i kranen kunde ha hjälpt mig föll mig aldrig in. Efter att ha skippat fruskosten pga stress för att få i väg barnen till skola och dagis och pga av trötthet då jag haft inte bara en utan typ 5 mardrömmar  i natt växlevist med att det varit dags att mata Mejagumman och byta blöjor på henne, så högg jag in på ett par goda mackor och en kopp te till lunch.  Sedan blev jag ju gibetvis tvungen att ta den sista "Jacky" (chokladpudding) som stod i kylen för att......ja, den stod ju där alldeles ensam. Bra start på mitt hälsosamma liv.
    Nu ska jag klä mig och Meja sedan bär det av till sjukhuset igen. Idag MÅSTE det vara sista gången och vi MÅSTE bli utskrivna.
    I veckan vankas det besök av flickorna Kosovac, surströmming med mor och bror samt förhoppningsvis en date med Cissi och min namne.

G`day!

Meja, min Meja

Ja, som de flesta redan vet så är bebisen här, hon har varit här sedan 16 dagar. Hon heter Meja och är en riktigt liten pärla.
    Hon kom två veckor före beräknat födelsedatum, nästan på precis samma sätt som Dennis. Vattnet började gå på måndagen sedan hände det inget mer och dom satte igång mig på tisdag eftermiddag och 21:18 så föddes hon.
    Tyvärr så föddes hon med något som heter AB0-immunisering vilket innebär att hon har en ihärdig gulsot som gjort att vi legat på barn 4 i 100 år. Vi är hemma nu på permis sedan en vecka tillbaks men är fortfarande inskrivna och far till sjukhuset nästan dagligen för att ta blodprover och kolla så att hennes bilirubinvärden inte stiger över behandlingsgränsen igen. Värderna går upp och ner hela tiden men nu tror vi att det stabiliserat sig. Woho!

    Ska snart försöka ta upp bloggandet. Kan tänka mig att bloggandet kommer att handla mkt om Meja, pojkarna, hemmafrulivet, viktkampen och en hel del gnällande.

Meja aka "Tuva-Lisa"

Ciao